Gatenhielmska . . .

 Kulturreservatet Gathenhielm 

Ett av stadens äldsta och bäst bevarade områden, beläget vid Stigbergstorget i Majorna. Området visar hur Göteborg såg ut på 1700-talet, innan de stora bränderna.

Ur wikipedia;

Området är cirka 150 x 150 meter stort och ligger vid Stigbergstorget med Karl Johansgatan i norr och Bangatan i öster. I området går Allmänna Vägen, Pölgatan och Delawaregatan. Det består av Gathenhielmska huset och ett antal andra byggnader från 1700- och 1800-talen, jämte Gathenhielmska trädgården, Jedeurska trädgården och Söderlingska trädgården. Det är ett område som visar hur Majorna såg ut innan modernare hus byggdes från och med det senare 1800-talet. Byggnaderna används numera som lokaler och bostäder; vissa av dem kan besökas.

En notis om konstutställning i Gatenhielmska Huset var dragningskraften som tog mig dit.
Väl så intressant var själva huset, som är byggd år 1740 och bara öppet vid speciella tillfällen.

Utsikt genom ett mönstrat fönster mot Stigbergstorget.

Där finns en  teatersalong med historisk röd identitet.

Två våningar med gamla möbler

och ursprunglig men restaurerade muralmålningar på väggarna.

Den bebodda delen av kulturreservatet

fanns på min "att-göra-lista" och nu var läge att beta av det.

Inne i området träffade jag på en man, som visade sig vara föreståndare för "Gamla Majgrabbar" och har en föreningslokal i ett av de gamla huset.

Han visade mig in och berättade att i de två små rummen bodde två familjer med sammanlagt 11 personer som delade på köket i mitten.

Intill finns också ett skjul med gammaldags utedass (som dock inte används nu för tiden).

Från vindsvåningen.

Utedasset och trappan till vinden.

Köket

och Gamla Majgrabbar som har möte.

Inne i reservatet står en staty, Stigbergs Lasse (Sjömannen), gjord av konstnären och författaren Eino Hanski som även gjort Evert Taube statyn vid Stenpiren.

Eino Hanski kom till Göteborg 1945 som flykting från Leningrad via Finland och bodde på Pölgatan i nuvarande reservatet. Som kuriosa bor hans barnbarn i ett av kulturhusen.

Området lockar både svenska och internationella besökare.

Dessa två, i matchande färger, träffade jag på en dag senare.

Och så var det katten, som bor i huset till vänster.

Ute på Allmänna vägen bärs det förstås också på gamla minnen.

Här fanns många krogar för törstiga sjömän fick jag reda på under en stadsvandring.

Men här har bärs en annan mening, i väntan på mat från Thai restaurang.

Klicka på färgade länken ovan och ta del av gamla historien.

Lite längre ner på gatan ligger ett mysigt kafe,

som även har uteservering i en park som tillhör eller gränsar till reservatet.

Reservatat sett från parken vid kaféet.